Smaken av Sverige [del två]
Den första delen av Smaken av Sverige handlade om att försöka finna ut vad som utmärker den svenska matkulturen. I denna följande del utforskar vi hur turister ser på Sverige och vår matkultur när de besöker oss. Vad har de för bild av oss och vad tycker de om vad vi äter? Ett litet land som kanske inte alltid är förstahandsvalet när man väljer destination för den årliga semestern. Då gäller det att sticka ut och visa upp sig från sin bästa sida.
Med mer än 400 varuhus över hela världen så har IKEA bidragit till den bild som ges av Sverige utomlands. Bortsett från de populära platta paketen som till överkomliga priser exporterat det svenska “myset”, så har de även representerat och visat fram delar av den svenska matkulturen. I sina restauranger och senare minilivs i varuhusen, så har många runtom i världen fått ett smakprov av det Svenska köket. På andra sidan jordklotet smakas det på köttbullar och lax, men även mindre kända produkter, såsom hjortronsylt, knäckebröd och sillburkar. Jag undrar om de har något ansvar för att representera Sverige och varför de i så fall inte serverar renskav med lingon eller säljer Löfbergs kaffe i butiken istället, men antar att logistik, vinst och tillgång till lokala råvaror komplicerar ämnet. Kanske är det bara jag som saknar detta i IKEA’s sortiment, men som tur är skickar min far regelbundet kaffe med posten.
Skulle du säga att det finns en särskild “IKEA-effekt”, och har det haft något inflytande på mat-turisten? “ Ja, definitivt finns det säkert en Ikea-effekt, jag har ingen data att stödja mig på, men med tanke på hur stora de är så vågar jag nog ändå påstå det”. Som Jens beskriver så är det sannolikt att man som turist kommer i kontakt med ett Ikea-varuhus innan man besöker Sverige för första gången. Enligt statistik framtagen av VisitSweden väljer man att besöka Sverige främst för att uppleva nya platser och vår natur, men också för att koppla av. Låter som en utmärkt förutsättning för att främja mat- och dryckes-turism, däremot är det endast 15% av besökarna som är specifikt matintresserade.
Tror du att den Svenska matkulturen är på uppgång? , frågar jag Jens.- Ja, ur ett längre perspektiv, definitivt. ” Vi får inte glömma att vi hade främst statliga restauranger och alkoholransonering första halvan av århundradet, senare hände något gastronomiskt, framför allt under 80-90 talen och framåt ”. Naturligtvis är vi ett ungt matland, 1984 fick en svensk restaurang den första Michelinstjärnan och den första universitetsutbildningen i gastronomi startade 1991. Jens berättar om Mathias Dahlgren som var förste svensk kock att vinna Bocuse D’Or 1997. Det verkar som om svensk matkultur börjar synas och höras utomlands, och framför allt nordisk mat har fått sig ett uppsving tack vare framgångar även i våra grannländer. “ De andra nordiska länderna är ju lika mycket “förrådskultur” som vi är, vilket har format matkulturen till stor del. Kanske norrmän äter mer fisk, medans vi äter mer vilt i Sverige ”.
Få resultat dyker upp när jag söker efter skillnader mellan de skandinaviska köken. Om inte Google kan förklara det, vet vi ens själva vad skillnaderna är, eller är den nordiska maten likadan för oss alla? Det vore ju som att säga att Medelhavsländerna delar samma gastronomi. En gång i tiden var vi ett land, kanske är det inte så konstigt att våra mattraditioner många gånger upplevs som en och samma. Så varför väljer turisten just Sverige som matdestination, man skulle kunna anta att våra största konkurrenter är våra grannländer?
De senaste åren har intresset för både nordisk och svensk mat ökat på de utländska marknaderna och i takt med att besökare fått upp ögonen för Sverige som matdestination så har flera projekt lanserats för att fånga upp de sökande resenärerna. Målet med projektet “Matlandet” var att Sverige skulle vara bäst inom mat innan 2020, och ett av delmålen innefattade en särskild betoning på landsbygden och att den skulle lyftas fram för att attrahera mer turister. Även “Ny Nordisk Mat” med sitt manifest skapad genom ett nordisk samarbete där en ”innovativ inställning till traditionell mat kombinerad med ett starkt fokus på hälsa och en etisk produktionsfilosofi” stod i fokus, men försvann för några år sedan.
Förra året lanserades kampanjen “ The Edible Country ” – ett utvecklingsprojekt inom måltidsturism i samarbete med alla de regionala turistorganisationer i Sverige. Fokus ligger på att framhäva den svenska livsstilen, tillgängligheten till den naturliga maten. Man kan nämligen reservera ett bord mitt ute i skogen eller på landet, med tillhörande kock, meny, råvaror etc. Enda haken är att man ska plocka och tillaga maten själv, men det kanske inte är så pjåkigt – att själv medverka och påverka den kulinariska upplevelsen. “ Vi har sett i målgruppsanalyser att hälsosam mat kan verka dyrt och svårtillgängligt, här vill vi lyfta fram att man faktiskt kan gå ut i naturen vart som helst i landet och plocka sig något att äta till lunch eller middag ”.
Innan mitt samtal med Jens angående den svenska smaken så hade jag orden tradition, bevarande och transformation framhävda som tre karaktärsdrag av vår matkultur. Jag frågar om han tycker att innovation, kreativitet och förnyelse, är det bättre ord att beskriva med. – Ja, det skulle jag verkligen vilja lyfta fram, det och den naturliga kopplingen till naturen, samt framåtskridandet och innovationen. Men även någon sorts respektfullhet, som visar sig i allt ifrån hur vi skapar våra lagar, vi har extra hårda lagar kring djurhållning, det är viktigt, eller hur vi behandlar vår arbetskraft, och vi har mycket mer ordnade förhållanden på arbetsmarknaden än EU och dess regler. Människorna ska må så bra som möjligt och det ska vara en balans mellan arbetstagare och arbetsgivare, också en respektfullhet som påverkar även matkulturen.
Fler utländska turister verkar få upp ögonen för den svenska livsstilen och framförallt maten, jag om någon vill gärna bjuda på allt den svenska matkulturen har att erbjuda. Att definiera den svenska smaken är inte lätt. Men vi är överens om att den skapas hemma i svenskens kök och äts på både finrestaurangen och som take-away, det är kantarellen och blåbäret som plockas i våra skogar, gösen som fiskas i insjön, drinken gjord på granskott, och även köttbullen som serveras på IKEA.
Författare: Rosanna Olsson
